Jag deltar i

måndag 22 oktober 2012

Good will hunting


Will is a boy in 20 years. He have a very hard childhood. His stepfather was a alcoholic and used to hit him very often. He is very smart and he have very easy to learn. He have a job as a janitor on a university. When he was with his friends they used to make a lot of trouble, but when he was at his home he read books and study a lot. In the university there was blackboards on the wall outside the teachers classroom with mathematic equations. It was very difficult so no one in the school could figured it out.

One day when the the students saw that the mathematic equation was solved they goad to the Garry the professor. Garry was so impressed so he asked the students if it was someone of them who solved it. One day later the Garry went out of his classroom and saw Will in the corridor writing on one of the blackboards. Garry found out that it was Will who solved it but he didn't found him.

When Will was on a baseball match he saw a guy who beat him up when he was little. He followed him after the match and started a fight. The police came and when they tried to take him Will hit one of the police officers in the stomach but they got him anyway. When he was on the lawsuit he tried to fix him out but this time he couldn't fix it. He had fixed it many times before but this was so bad so he goad to prison.

When Garry found him he was in jail. They made a deal, if Will helped the Garry with mathematic equations he was going to be free, but he was going to therapy twice a week. And if he didn't do that he was going to sit in jail. Will choose to help Garry with the mathematic equations. When they tried to find a therapist they found out it really hard. But then they met Sean that was the only one who could talk to Will.

Will met a girl, who's name was Skylar, it was at the bar one night. They start to met each other pretty often but then Will ended the relationship. Skylar was really sad. She was going to a university in another country. But Will stayed in London with his friends. One day at the work his friend told him to do something with his life and if he didn't do that he was going to kill Will.

Will took a good choice and moved to the place there Skylard lived. So when his friends was going to catch him up at his home he was gone. 

tisdag 16 oktober 2012

Skorpor


Jag jobbade med Adam.

Skorporna blev hyfsat bra i utseendet men jag har inte smakat än. Jag tror att jag inte kommer tycka dom är så goda för att jag gillar inte skorpor i vanliga fall och sen gillar jag inte solrosfrön.  Men dom såg bra ut iallafall.

tisdag 9 oktober 2012

Smulpaj med vaniljsås


Vaniljsås

1 ägg
2 dl mjölk
1 tsk potatismjöl
1 mks socker
Vispa ihop i en kastrul, sjuder under vispning till första kokningsbubblan. Tillsätt sedan.
1/2-1 msk vaniljsocker. Rör vaniljsåsen tills den svalnat.

Jag jobbade med Seth.

Det blev jättegott fast rabarberna var inte så goda för dom var sura. Själva degen blev jättebra och god. Vaniljsåsen blev jättebra, kanske lite söt.

Eftersysslan var att byta och slänga soppåse. 

måndag 1 oktober 2012

Kapitel 24 (bearbetad)


Jonas vaknade upp. Han låg i den mjuka snön. Det landade små snöflingor i hans ansikte som sakta smälte bort och blev till små vattendroppar. En bit bort såg han ett svagt ljus och hörde ett dovt ljud av människor som sjöng. Bredvid honom stod kälken, det låg ett vitt puder av snö på den. Gabe låg vid sidan av hans bröstkorg. Hans händer var iskalla, han skakade i hela kroppen och han var blek i ansiktet med blå läppar. Jonas försökte få fram ett sista minne av värme för att rädda Gabe. Jonas
var också väldigt kall men han skulle klara sig den sista biten som var kvar. Han lade sina kalla händer på Gabes rygg och överförde det sista varma minnet. Han såg hur Gabes ansikte fick tillbaka färgen och han slutade skaka. Jonas reste sig sakta upp, det var väldigt stelt. Han kände att det värkte i knäet, han drog upp byxbenet och såg ett blodigt skrapsår. Han tog upp en näve snö från backen och lade emot såret. Det var kallt och sved lite smått men det var bra för såret. Jonas borstade bort snöpudret från kälken. Han lyfte upp Gabe och lade honom där i.

De började gå bort mot det svaga ljuset. Det dova ljudet blev högre och högre och det blev ljusare ju närmre de kom. Väl framme såg dom ett litet rött hus med en ladugård. I huset såg han en familj, två vuxna och och tre barn en pojke och två flickor. Jonas tyckte att det var väldigt konstigt för i hans by så fick man bara vara en pojke och en flicka. Den ena flickan såg ut att vara i Jonas
ålder men pojken och den andra flickan såg ut att vara i samma ålder som Lily. Familjen satt vid bordet och åt, det var tända ljus på bordet och det rök ånga ifrån en form som stod där. Nu började Jonas tänka på sin familj där hemma i Enahanda. ”Vad hade hänt med dem? hur blev det efter han hade rymt, klarade de av att ta emot alla känslor?” den frågan skulle han aldrig få svar på så han tänkte på något annat.

I hörnet på rummet stod det en gran med en ljusslinga i. Granen var fylld med massa kulor i flera olika färger, i toppen på granen satt det en fin guldfärgad stjärna som blänkte ifrån allt ljus. Han lyfte upp Gabe från kälken och visade honom den fina granen. Gabe pekade med sitt finger på granen och log. Nu började Jonas bli hungrig så dom gick runt huset för att hitta en ingång.

”Knack, knack, knack”. Dörren öppnades av den lilla pojken. Han hade en röd luva på sig med en liten vit knopp längst ut. Inne i huset spelades det musik och Jonas kände hur värmen strömmade ut genom dörren.
- Hej, vem är du? sa den lilla pojken.
Jonas bara stod helt stilla och stirrade. Han var jättetrött och frös. Medan Jonas stod och stirrade kom pappan fram till dörren.
- Kom in sa han, ni ser helt förstörda ut, vad har ni gjort?
Jonas fick bara fram ett litet svagt ljud.
- Vi fryser och är hungriga, vi har inte ätit på flera dagar.
- Hämta två filtar, ropade pappan till mamman.

Nu satt Jonas och Gabe framför kakelugnen. Det knastrade i björkvirket och han kände hur det värmde i ansiktet utav elden. Han hade fått en kopp te som han satt och smuttade på. Koppen var stor och hade massa färgglada blommor på sig. En stund senare kom mamman in med mackor till dem. Två mackor var med skinka och gurka och de andra två var med ost på. Jonas tog ett bett av mackan och det var det bästa han gjort på länge. Han kände hur hungern släppte mer och mer, nu var han inne på sin fjärde macka. Nu mådde både Jonas och Gabe bättre. Pappan kom in i rummet och presenterade sig, han hette Fredrik.

Morgonen därpå kom den lilla flickan in i rummet och väckte Jonas och Gabe. Jonas stirrade ut genom fönstret, det var täckt av frost i kanterna på fönstret och snön fall sakta ner.
- Vakna, det är julafton! ropade den lilla flickan.
Jonas gav flickan en konstig blick och frågade flickan.
- Julafton? vad är det?
- Man får presenter av jultomten. Han har vitt skägg och en röd luva.
Det förklarade saken varför den lilla pojken hade en luva på sig när dom sågs första gången. Jonas tog upp Gabe ur sängen och gick ner för trappan. Under granen låg det fullt med paket, både stora och små, avlånga och breda. När de kom in i köket så stod bordet fullt med frukost. Det fanns julskinka, gröt, bröd, ägg och sill. Det var ett helt paradis, så mycket mat hade han aldrig fått till frukost. När de satt vid bordet och åt så berättade mamman att de skulle gå på marknad. Jonas visste inte riktigt vad det var men han såg glad ut ändå.

Nu var Jonas och Gabe med familjen på marknaden. Gabe satt på den röda kälken bakom och åkte med. Snöflingorna glittrade i den varma solen, och snön knastrade under fötterna när de gick. Säljarna stod bakom sina stånd och ropade ”kom och köp, kom och köp”. Familjen gick fram till ett stånd och frågade Jonas om han ville ha glögg. ”Glögg? det hade aldrig Jonas hört förut, vad var det?” han tackade ja och fick en kopp med en vinrödaktig varm vätska. Han tog en liten klunk, det blev varmt i hela kroppen och han fick en liten söt smak i munnen, det var gott.




Kapitel 24


                                            Kapitel 24

Jonas vaknade upp. Han låg i den mjuka snön. Det landade små snöflingor i hans ansikte som sakta smälte bort och blev till små vattendroppar. En bit bort såg han ett svagt ljus och hörde ett dovt ljud av människor som sjöng. Bredvid honom stod kälken, det låg ett vitt puder av snö på den. Gabe låg vid sidan av hans bröstkorg. Hans händer var iskalla, han skakade i hela kroppen och han var blek i ansiktet med blå läppar. Jonas försökte få fram ett sista minne av värme för att rädda Gabe. Jonas
var också väldigt kall men han skulle klara sig den sista biten som var kvar. Han lade sina kalla händer på Gabes rygg och överförde det sista varma minnet. Han såg hur Gabes ansikte fick tillbaka färgen och han slutade skaka. Jonas reste sig sakta upp, det var väldigt stelt. Han kände att det värkte i knäet, han drog upp byxbenet och såg ett blodigt skrapsår. Han tog upp en näve snö från backen och lade emot såret. Det var kallt och sved lite smått men det var bra för såret. Jonas borstade bort snöpudret från kälken. Han lyfte upp Gabe och lade honom där i.

Dom började gå bort mot det svaga ljuset. Det dova ljudet blev högre och högre och det blev ljusare ju närmre dom kom. Väl framme såg dom ett litet rött hus med en ladugård. I huset såg han en familj, två vuxna och och tre barn en pojke och två flickor. Jonas tyckte att det var väldigt konstigt för i hans by så fick man bara vara en pojke och en flicka. Den ena flickan såg ut att vara i Jonas
ålder men pojken och den andra flickan såg ut att vara i samma ålder som Lily. Familjen satt vid bordet och åt, det var tända ljus på bordet och det rök ånga ifrån en form som stod där. I hörnet på rummet stod det en gran med en ljusslinga i. Granen var fylld med massa kulor i flera olika färger, i toppen på granen satt det en fin guldfärgad stjärna som blänkte ifrån allt ljus. Han lyfte upp Gabe från kälken och visade honom den fina granen. Gabe pekade med sitt finger på granen och log. Nu började Jonas bli hungrig så dom gick runt huset för att hitta en ingång.

”Knack, knack, knack”. Dörren öppnades av den lilla pojken. Han hade en röd luva på sig med en liten vit knopp längst ut. Inne i huset spelades det musik och Jonas kände hur värmen strömmade ut genom dörren.
- Hej, vem är du? sa den lilla pojken.
Jonas bara stod helt stilla och stirrade. Han var jättetrött och frös. Medan Jonas stod och stirrade kom pappan fram till dörren.
- Kom in sa han, ni ser helt förstörda ut, vad har ni gjort?
Jonas fick bara fram ett litet svagt ljud.
- Vi fryser och är hungriga, vi har inte ätit på flera dagar.
- Hämta två filtar, ropade pappan till mamman.

Nu satt Jonas och Gabe framför kakelugnen. Det knastrade i björkvirket och han kände hur det värmde i ansiktet utav elden. Han hade fått en kopp te som han satt och smuttade på. Koppen var stor och hade massa färgglada blommor på sig. En stund senare kom mamman in med mackor till dom. Två mackor var med skinka och gurka och dom andra två var med ost på. Jonas tog ett bett av mackan och det var det bästa han gjort på länge. Han kände hur hungern släppte mer och mer, nu var han inne på sin fjärde macka. Nu mådde både Jonas och Gabe bättre. Pappan kom in i rummet och presenterade sig, han hette Fredrik.

Nu var Jonas och Gabe med familjen på en marknad. Gabe satt på den röda kälen bakom och åkte med. Snöflingorna glittrade i den varma solen, och snön knastrade under fötterna när man gick. Säljarna stod bakom sina stånd och ropade ”kom och köp, kom och köp”. Familjen gick fram till ett stånd och frågade Jonas om han ville ha glögg. ”Glögg? det hade aldrig Jonas hört förut, vad var det?” han tackade ja och fick en kopp med en vinrödaktig varm vätska. Han tog en liten klunk, det blev varmt i hela kroppen och han fick en liten söt smak i munnen, det var gott. Han frågade varför alla hade röda luvor på sig. Den lilla flickan svarade.
-Det är jul.